Till startsidan

DJURFAKTA

Vi erbjuder Priser Sjukdomar Djurfakta Om oss


HÄST - AVMASKNING ELLER TRÄCKPROV?


Förebyggande avmaskning av häst
Alla hästar har inälvsparasiter, men en mindre mängd stör dessbättre inte djurens hälsa. Föl och unghästar är mer känsliga för parasitangrepp än vuxna hästar och därför skall parasitbekämpning ske med hänsyn till hästarnas ålder. Infektion med inälvsmask förebyggs genom betesplanering och beteshygien i kombination med strategiska avmaskningar. Målet är att hålla betet så parasitfritt som möjligt. Syftet med avmaskning är att döda vuxna äggproducerande maskar i tarmen. Därigenom förhindras utskiljning av parasitägg i träcken och ansamling av infektiösa larver i betesgräset. Under de två första dygnen efter avmaskning kan döda maskar ses i avföringen. De maskar som är aktuella att bekämpa i ett kontrollprogram är stora och små blodmaskar, spolmask och bandmask. Man bör komma ihåg att en alltför intensiv användning av maskmedel försvårar uppbyggandet av immunitet hos hästen och ökar risken för att maskarna blir resistenta mot maskmedel.

Effekten av parasitkontrollen bör följas upp med träckprovsundersökning på våren, innan betessläpp. För att reducera kostnaderna i samband med detta finns det möjlighet att låta analysera träckprov som samlingsprov, dvs. du kan ta en träckboll från 3-5 hästar. Provsvaret blir då en bra representation av dessa tre-fem hästar som tex redan delar hage.
För individuell kontroll lämnas 3 träckbollar


Blodmask
Blodmaskar (Strongylus spp och cyathostominer) är hästens vanligaste inälvsparasiter. De vuxna maskarna lever i hästens grovtarm där de producerar ägg som kommer ut på betet med avföringen. Om det är tillräckligt varmt (minst 8-10° C) utvecklas äggen till larver, vilka hästarna får i sig när de betar. De största mängderna av larver finns i gräset under sensommaren/hösten. Vintertid sker ingen utveckling av de ägg som eventuellt kommer ut i hagen. Alla hästar är mer eller mindre infekterade med vilande larvstadier av små blodmaskar. Vilande blodmasklarver är svåra att bekämpa med maskmedel utan de kommer tyvärr successivt att utvecklas till nya vuxna maskar. Vid kraftiga angrepp med små blodmaskar kan symtom uppträda i form av avmagring och diarré. I sådana fall kan man ofta se tusentals med maskar/larver i avföringen (1,5-2 cm långa). Stora blodmasken (Strongylus vulgaris) är betydligt ovanligare än de små blodmaskarna. Larver av stora blodmasken vandrar under sin utveckling i blodkärlen som försörjer tarmen. Skador som uppstår till följd av denna vandring kan leda till kolik som företrädesvis ses under hösten och vintern.

De flesta hästar behöver avmaskas mot blodmask 3-4 dagar innan byte från vinterhage till sommarhage. Beroende på smittryck i sommarhagen och hästarnas ålder kan avmaskning behöva upprepas under och/eller efter betesgång.

Beroende på kemisk uppbyggnad och verkningsmekanism kan maskmedel mot små blodmaskar indelas i 2 olika klasser: 1) ivermektin / moxidektin och 2) pyrantel. Det rekommenderas att man växlar med ett eller några års mellanrum mellan dessa klasser för att motverka/fördröja resistensutveckling hos maskarna.

Spolmask
Spolmask (Parascaris equorum) förekommer allmänt hos föl och unghästar, men sällan hos hästar äldre än 3 år. Immunitet börjar utvecklas redan från 6 månaders ålder. Masken lever fritt i tunntarmsinnehållet där den producerar rikligt med ägg som kommer ut på betet med avföringen. Spolmaskägg kan överleva i miljön i många år, vilket gör det svårt att få bukt med spolmaskproblem i en drabbad besättning. Äggen utgör smittkälla för kommande generationer av föl. Typiska symtom på spolmaskinfektion är dålig tillväxt, minskad aptit, gallor och ruggig hårrem.

Föl avmaskas vanligtvis mot spolmask vid 8 och 16 veckors ålder. På stora gårdar med många föl bör man avmaska grupper av föl med utgångspunkt från åldern på det äldsta och yngsta fölet. Ett- och tvååringar kan behöva avmaskas mot spolmask i februari, helst efter träckprovsundersökning. Samtliga preparat mot rundmask har oftast god effekt mot spolmask. På en del stora stuterier har man emellertid noterat en nedsatt behandlingseffekt mot spolmask, i synnerhet vid användning av ivermektin. Orsaken till detta är inte klarlagd men det kan röra sig om resistens.

Bandmask
Bandmask (Anoplocephala perfoliata) är en vanligt förekommande mask hos hästar i alla åldrar. Bandmasken lever i övergången mellan tunntarmen och blindtarmen. Äggen som kommer ut med hästens avföring måste ätas upp av ett litet mosskvalster (s.k mellanvärd) innan en häst smittas genom att äta kvalstret. Bandmask associeras med viss typ av kolik och digestionsstörningar. Vi rekommenderar att avmaska vid konstaterad infektion eller när problem med bandmask kan misstänkas. Den lämpligaste tidpunkten för strategisk avmaskning mot bandmask torde vara innan betessläpp.

Styngfluga
Styngflugan (Gasterophilus intestinalis) lever några veckor på sommaren. Honorna deponerar då karaktäristiska gulvita ägg på hästens hårrem, företrädesvis på frambenen. Larven, som upptas via munnen, övervintrar i hästens magsäck. Eftersom larven inte producerar ägg kan man inte påvisa styngfluga genom träckprov. Då förekomsten av styngflugan har minskat i Sverige (finns dock lokalt i hela landet) och larverna knappast orsakar någon skada behöver man inte rutinmässigt avmaska alla hästar sent på hösten. Det bör räcka med att avmaska när man sett flugan eller dess ägg. Ivermektin- och moxidektinpreparat har god effekt mot styngflugelarver i magsäcken. Man kan även förebygga infektion genom att mekaniskt avlägsna äggen från hästarnas päls.

Springmask
Springmask är en vanligt förekommande mask som i regel inte har någon större klinisk betydelse för hästen. De vuxna honorna är stora, cirka 10-15 cm långa. Springmasken lever i hästens grovtarm, honan ”vispar ut” äggen genom ändtarmsöppningen. Detta gör att man sällan ser springmaskägg vid träckprovsundersökning. Smittspridningen sker främst via inredning och dylikt.
Maskhonorna kan orsaka klåda runt anus i samband med äggläggning. Springmask kontrolleras genom god stallhygien och avmaskning mot rundmaskar. Springmask kan ibland vara lite svårt att få bukt med, och det är viktigt att avmaskning kompletteras med att äggen tvättas bort från hästens svansrot och anus. Man bör även tvätta inredning (till exempel krubba/galler/boxväggar) i stallet som hästen kan klia bakdelen emot eftersom hästen kan återsmittas genom att slicka/bita på dessa.
Provtagning

1.Ta en liten näve färsk avföring, 2-3 träckbollar, för bästa resultat önskar vi att träcken är mindre än 6h gammal då den anländer till oss.

2.Provta flera hästar som har varit på samma bete. 3-5 hästar kan lämnas i ett sk. samlingsprov, tag då en boll från varje häst.

OBS! Är det varmt ute finns alltid en liten risk att äggen kläcks på väg till laboratoriet och då blir inte ditt provsvar tillförlitligt. Det är därför viktigt att du verkligen är säker på hur gammal avföringen är när den kommer in till oss. Allt detta för dig och din hästs bästa!

Vi analyserar avföringen samma dag om den lämnas före kl 14, må ti, ons, fre



Tolkning av resultat
Man bör komma ihåg att metoderna som används är relativt grova. Ett och samma prov kan visa mellan ett fåtal epg och flera tusen epg. (egg per gram träck)

•50-100 epg = enstaka
•150-250 epg = sparsam förekomst
•300-650 epg = måttlig förekomst
•700-1050 epg = riklig mängd
•1100-1500 epg = mycket riklig mängd
•mer än 1500 epg = massförekomst

Numera anger vi -enstaka - lindrig - måttlig - kraftig förekomst av ägg.

En häst kan avge måttlig till riklig mängd maskägg utan att vara sjuk. Däremot utgör en sådan häst en smittkälla för andra hästar på betet.



  ÖPPETTIDER

Öppet vardagar samt torsdagskvällar.
Förboka ditt besök per telefon.

040-400 242
0708-76 99 58


  ADRESS

Svedala Veterinärpraktik
Kråkegårdsvägen 39
233 38 Svedala

svedvet@hotmail.com

  HITTA TILL OSS


Visa större karta