Träckprov är nödvändigt för att bedöma hästens parasitförekomst.
Dagens realitet beträffande avmaskning är att vi ser en utbredd resistens hos vissa parasiter mot vissa maskmedel. Viktigt är därför att utföra en riktad avmaskning mot de parasiter din häst verkligen bär på.

LÄMNA DITT TRÄCKPROV HOS OSS MÅ, ONS & FREDAG - Kl 9.30-14 och få SVAR SAMMA DAG

Hästar drabbas lätt av inälvsparasiter. Parasitlarverna smittar och infekterar hästen framförallt i hagen men även boxväggar och stolpar kan vara smittsamma.
Träckprovsresultatet av vilka ägg och hur kraftig förekomsten är hos just din häst är en spegling dels av 1) smittrycket (vilken parasitsmitta som finns i hagen/boxen där hästen vistas) och 2) vilken motståndskraft just din häst har mot parasit-smitta.
Detta gör att hästar i samma hage kan ha olika parasiter och grad av infektion påvisade i träckproven. Därför är individuell provtagning viktigt.

Till exempel utvecklar det lilla fölet ganska snabbt en immunitet mot fölmask varför fölmask endast påvisas just hos det lilla fölet och sedan inte finns kvar i tarmen när fölet växer trots att man inte avmaskat fölet. Hästens kropp klarar i vissa fall att själv bilda immunitet mot flera parasiter.
Föl och unghästar är mer känsliga för parasitangrepp än vuxna hästar och kan ge en sämre tillväxt. Det är därför viktigt att parasitbekämpning sker med hänsyn till hästens ålder. Infektion med inälvsmask förebyggs genom betesplanering och beteshygien i kombination med riktade avmaskningar. Målet är att hålla betet så parasitfritt som möjligt.

Blodmask
Blodmaskar (Strongylus spp och cyathostominer) är hästens vanligaste inälvsparasiter. De vuxna maskarna lever i hästens grovtarm där de producerar ägg som kommer ut på betet med avföringen. Om det är tillräckligt varmt (minst 8-10° C) utvecklas äggen till larver, vilka hästarna får i sig när de betar. De största mängderna av larver finns i gräset under sensommaren/hösten. Vintertid sker ingen utveckling av de ägg som eventuellt kommer ut i hagen.
Små blodmaskar kan i vissa tillstånd lägga sig i ett vilostadie i hästens tarmvägg. Vilande blodmasklarver är svåra att bekämpa med maskmedel. De kommer tyvärr successivt att utvecklas till nya vuxna maskar. Vid kraftiga angrepp med små blodmaskar kan symtom uppträda i form av avmagring och diarré. I sådana fall kan man ofta se tusentals med maskar/parasiter i avföringen (1,5-2 cm långa).

Stora blodmasken (Strongylus vulgaris) är betydligt ovanligare än de små blodmaskarna. Larver av stora blodmasken vandrar under sin utveckling i blodkärlen som försörjer tarmen. Skador som uppstår till följd av denna vandring kan leda till kolik som företrädesvis ses under hösten och vintern.

De flesta hästar behöver avmaskas mot blodmask 3-4 dagar innan byte från vinterhage till sommarhage. Beroende på smittryck i sommarhagen och hästarnas ålder kan avmaskning behöva upprepas under och/eller efter betesgång.

Spolmask
Spolmask (Parascaris equorum) förekommer allmänt hos föl och unghästar, men sällan hos hästar äldre än 3 år. Immunitet börjar utvecklas redan från 6 månaders ålder. Masken lever fritt i tunntarmsinnehållet där den producerar rikligt med ägg som kommer ut på betet med avföringen. Spolmaskägg kan överleva i miljön i många år, vilket gör det svårt att få bukt med spolmaskproblem i en drabbad besättning. Äggen utgör smittkälla för kommande generationer av föl. Typiska symtom på spolmaskinfektion är dålig tillväxt, minskad aptit, gallor och ruggig hårrem.

Föl avmaskas vanligtvis mot spolmask vid 8 och 16 veckors ålder. På stora gårdar med många föl bör man avmaska grupper av föl med utgångspunkt från åldern på det äldsta och yngsta fölet. Ett- och tvååringar kan behöva avmaskas mot spolmask i februari, helst efter träckprovsundersökning. Samtliga preparat mot rundmask har oftast god effekt mot spolmask.

Bandmask
Bandmask (Anoplocephala perfoliata) är en vanligt förekommande mask hos hästar i alla åldrar. Bandmasken lever i övergången mellan tunntarmen och blindtarmen. Äggen som kommer ut med hästens avföring måste ätas upp av ett litet mosskvalster (s.k. mellanvärd) innan en häst smittas genom att äta kvalstret. Bandmask associeras med viss typ av kolik och digestionsstörningar. Vi rekommenderar att avmaska vid konstaterad infektion eller när problem med bandmask kan misstänkas. Den lämpligaste tidpunkten för strategisk avmaskning mot bandmask torde vara innan betessläpp.

Styngfluga
Styngflugan (Gasterophilus intestinalis) lever några veckor på sommaren. Honorna deponerar då karaktäristiska gulvita ägg på hästens hårrem, företrädesvis på frambenen. Larven, som upptas via munnen, övervintrar i hästens magsäck. Eftersom larven inte producerar ägg kan man inte påvisa styngfluga genom träckprov. Du kan som hästägare se de tomma gula äggskalen på hästens päls. Det bör räcka med att avmaska när man sett flugan eller dess ägg i pälsen. Man kan även förebygga infektion genom att mekaniskt avlägsna äggen från hästarnas päls.
På senhösten, vintern och våren ser man vid gastroskopi ibland klasar med styngflugelarver i magsäckens vägg. Inte sällan ser man hur det finns sår i området där larverna sitter och suger näring i magsäcken. Avmaskning avlägsnar direkt larverna.

Springmask
Springmask är en vanligt förekommande mask som i regel inte har någon större klinisk betydelse för hästen. De vuxna honorna är stora, cirka 10-15 cm långa. Springmasken lever i hästens grovtarm, honan ”vispar ut” äggen genom ändtarmsöppningen. Detta gör att man sällan ser springmaskägg vid träckprovsundersökning. Smittspridningen sker främst via inredning och dylikt.
Maskhonorna kan orsaka klåda runt anus i samband med äggläggning. Springmask kontrolleras genom god stallhygien och avmaskning mot rundmaskar. Springmask kan ibland vara lite svårt att få bukt med, och det är viktigt att avmaskning kompletteras med att äggen tvättas bort från hästens svansrot och anus. Man bör även tvätta inredning (till exempel krubba/galler/boxväggar) i stallet som hästen kan klia bakdelen emot eftersom hästen kan återsmittas genom att slicka/bita på dessa.

Beteshygien
-Ett bete kräver två vintrar utan hästar för att vara garanterat parasitfritt
-Mockning av hagar är ett effektivt sätt att minska smittrycket
-Att betesputsa hagen och slå sönder "rator" (gräs där hästen bajsat och själv inte vill beta) kan vara förödande om det regnar eller är fuktigt väder. Det kan vara så förödande att larvsmittan sprids till osmittade delar i beteshagen. Det är viktigt att vid betesputsning solen värmer och bränner ihjäl larverna som vispas/sprids ut med betesputsen. Betsputsa på förmiddagen när fukten gått ur gräset och solen sedan gassar och bränner sönder larverna i hästgödseln resten av dagen.
-Omsådd av beteshagen efter plöjning och nysådd är inte alltid enkelt att utföra. Det tar tid att bilda en ny betesmatta som bär hästarnas hovar och betandet när de biter av gräset. Ett bete behöver oftast 1½ år för att rota sig.

Provtagning
Tag 2-3 träckbollar, för bästa resultat önskar vi att träcken är mindre än 6 h gammal då den anländer till oss. Detta för att minimera risken att äggen hinner kläckas i avföringen och därför visa ett falskt lågt antal parasitägg.

OBS! Är det varmt ute finns alltid en liten risk att äggen kläcks på väg till laboratoriet och då blir inte ditt provsvar tillförlitligt. Det är därför viktigt att du verkligen är säker på hur gammal avföringen är när den kommer in till oss. Allt detta för dig och din hästs bästa.

Vi analyserar avföringen samma dag om träckprovet lämnas före kl 14, må, ons, fre.

Tolkning av resultat
Träckprov kan visa mellan ett fåtal epg och flera tusen epg. (antal ägg per gram träck)

•50-100 epg = enstaka
•150-300 epg = lindrig förekomst
•300-1000 epg = medelhög förekomst
•>1000 epg = hög förekomst

Receptförskrivning och råd och val av avmaskningsmedel ingår i kostnaden för träckprovet


« Tillbaka